söndag, april 11, 2010

Har våren kommit tro?

Efter en lång smärtsam natt så vaknade jag till liv och möttes upp av en strålande sol. Kan detta vara sant, det var härligt varmt också. Är det så att våren har kommit på allvar? Vågar man hoppas på att det är så? Sol och värme ger mig sån glädje och enegi, jag blir som ombytt, lever upp och känner mig lycklig. Varför är det så att många av oss är beroende humörsmässigt av solen? Vi är många som mår dåligt av att inte få tillräckligt med ljus i våra liv, vi får söka oss till varmare länder, vi tar till oss ljusterapi eller stoppar i oss massa piller eller något annat och tröstar oss med. Jag är en av dem som måste ha ljus för attt må bra, men resa har jag inte råd med inte heller äter jag sött och då får jag ta till vad? Denna höst/vinter har jag haft svårt att hitta ersättningen, piller äter jag inte trots att läkarna tjatar på mig om detta. Jag känner att jag vill ha mitt liv mer än en grå massa. Då får jag välja topparna och dalarna med antingen svart eller vitt.
Men nu är solen här och jag försöker lapa i mig så gott det går av denna underbara värme och ljus.



Toppen eller botten:
Jag hoppas och ber till gudarna att nu skall min goda period komma nu skall jag få må bra både i kropp och själ. Men då får det inte vara massa strul runt mig eftersom jag är så skör. Jag måste också försöka bygga upp min inre lite mera igen den har fått sig en törn och jag har ramlat ner några steg på stegen men det är bara att försöka klättra upp igen för att sedan kunna klättra upp några steg till och slutligen vore det guld om jag nådde toppen. Men vi skyndar långsamt och lär oss av våra misstag för att senare hitta ut i en tryggare och mer medveten omgivning.
Jag kommer alltid att lära mig så länge jag lever och det kommer Ni också att göra..Du och jag och fler därtill!! Men det viktigaste är att vi är lyhörda och öppna för förändringar i livet, att vi är mottagliga för att vilja förändra oss och vår omgivning.



Jobb:
Jag har fått ett vik på ca 1 år på mitt gamla jobb ett gruppboende som omsorgsassistent, jag är verkligen glad och nöjd över att få ett vik på så lång tid. Visst finns det funderingar på hur det kommer se ut på a-kasssan när jag minskat min arbetstid från heltid till deltid. Men jag tar den sorgen den dagen, jag hoppas ju på att kunna få något mera varaktigt någonstans inom kommunen så småning om så det är bara att tacka och må bra. Jag funderar också lite granna på hur det ser ut med semesterdagar för mig, jag skall kolla upp det denna vecka för att förhoppningsvis få ett svar som är bra. Jag hoppas på att jag har 4 veckor så jag kan vara ledig och få bara vara.....




Semestern:
Semestern kommer jag tillbringa ute i husvagnen. Min man var i helgen och tvättade av vår härliga lilla "gumma" Hon är inte ung men hon fyller sitt syfte. Jag gillar henne stenhårt. Vi har nu fått en underbar plats på Caravan club Camping nr 64. Det ligger lite mera mitt i smeten men det får duga för det kommer vara en plats med mycket sol som jag hoppas det kommer vara i sommar. Där hoppas jag att gubben och jag hittar tillbaka till varandra igen. Vi har haft en tung höst/ vinter med massa tråkigheter runt oss så vi har tappat "oss" helt och hållet. Det kan väl lätt bli så när jobb/barn äter upp oss. Men jag hoppas att vi kan reparera så mycket som möjligt under sommaren!!





Motion är gott för kroppen!!
Jag känner att jag behöver ta tag i motionen:) Men hur skall jag gå till väga? Kroppen har ont och jag är så trött. Jag jobbar,lagar mat, sköter hushållet och barnen. I allt detta skall jag också finna egentid till att motionera. Jag måste få till det så att det blir mera regelbundet, det räcker inte att jag går och gör ett pass då och då eller tar en promenad då och då. Det måste bli mera kontinuteligt. Men hur skall jag bli motiverad till detta? Hur skall jag få in det i min arma skalle att detta är bra för mig, för min kropp och själ. I dag var jag på värsta långpromenaden på flera timmar, jag tog med mig kameran och gick på upptäcksfärd. Jag gick och gick och hittade massa fint att fotografera. Jag gick själv och bara njöt. Jag skulle göra detta varje dag, alltså ta en promenad åtmistonde bara på en halvtimma det räcker det med. Men grejen är den att jag inte gör det. Hyllan då på trängscentret Ramdalen, jo jag har tränings-kort där men går jag dit? Nej, mycket sällan. Jag orkar inte heter det!! Jag har ont!! Vill inte!! Måste!! En annan dag!! Ja det finns många orsaker till att inte göra det som är så nyttigt för min kropp.



Slutcitat:
"Ju mer jag tänker på saken,dess tydligare tycks det mig att livet är till helt enkelt för att levas" Goethe.