TRO,HOPP OCH KÄRLEK...♥ ♥ ♥

Denna vecka går i tron, hoppet och kärlekens tankar...

Jag vill påminna oss alla att vi får inte ge upp hoppet, tron eller kärleken.

Vi får inte bli bittra på livet och underskatta oss själva.

Tron i att vi kan förverkliga oss själva, hoppet i att livet kommer bli bra och denna underbara kärlek till dig själv och andra.Du som känner dig bitter och inte kan glädjas åt varken dig själv eller andra försök att hålla din ledsamhet och bitterhet för dig själv. Dra inte med dig andra i dina mörka tankar och sarkasmer.

Jag läste en gång någonting som jag fastnade för, jag skriver ned dessa rader och ser om någon förstår orden och dess mening.

Man får alltid känna det man känner.

Känslor går överhuvudtaget inte att moralisera över.

Vi har dem, Punkt!

Det man kan ha synpunkter på är våra handlingar.

Hur vi hanterar våra känslor för andra eller oss själva.

Det är här vi kan såra människor, i hur vi handlar och säger, inte i hur vi känner!

Detta är några tänkbara ord som jag bjuder Er på:)

Min tro är att människor skall kunna ha förhoppningar och höga tankar om sig själv och andra.

Mitt hopp är att människor kommer kunna lägga ned sina yxor och slagpåsar och kunna stärka sig själv och sin tillit på sig själva.

Min kärlek till människan är djup och grundar sig i en ömhet som är ärlig och sann.

För mig finns det tro,hopp och kärlek i varje individ. Alla har inte hittat den än eller så har de tappat bort den men den finns där för oss alla!!

Så Ni som känner att Ni har tappat tron,hoppet och kärleken. Dags att börja gräva i ert innersta och plocka fram den igen.. Vi mår så mycket bättre av detta!!

Arbete:

På denna front ser det inte bra ut just nu, det finns inget att söka på;( Jag, har lyckan och turen att få timvika på mitt gamla jobb inom omsorgen och jag är så glad för det. Men, som jag skrivit tidigare så vill ju tydligen inte regeringen att man skall vara arbetsför och jobba, de sätter ju sina sjuka regler som jag då inte blir klok på. Gubben försöker förklara för mig, men jag stänger av för jag vill inte vara med om detta;( Jag vill jobba, jag vill känna mig behövd, jag vill vara glad!! Så jag jobbar tills det är totalt stopp och då får jag se vad jag väljer för väg då.

Ekonomin:

Är viktig men inte allt!!

Ljus och värme:
Jag tänder upp mitt hem med massa ljus och låter värmen och harmonin spridas i varje vrå här hemma. Sätter på lite klassisk musik och tar mitt ett bad och känner harmonin sprida sig i varje del i min kropp. Jag försöker finna ro och avslappning i hem och kropp. Jag försöker förmedla lugnet till min familj och skapa en sfär där vi kan mötas tillsammans i skratt och närhet.

Barnen:
De mår bra mina barn, det är lugnt runt dem just nu. Det känns skönt att dessa lugna och mysiga perioder kryper på i mellanåt. Vi har mjuka fina samtal, vi kan äta gott och skratta. Det är inte alltid så här hemma! Tänk ER jag och tre grabbar (Medräknat min man) de är alla tre viljestarka på sitt vis. De är kantstötta och kan bli förnärmade av ingenting i bland. Då får man tassa på tå och passa sin tunga när de är i sitt esse. Men, nu är lugnet här på besök och jag kan hämta lite krafter för nya "Eldstötar" som lever i dessa hormonstinna kroppar.

Hösten:

Jag måste ta upp detta med hösten,denna underbara vackra höst!

I dag sken solen och det var riktigt behagligt ute.

Allt är gult,brunt,grönt,rött och orange det är så vackert.Jag har varit ute och plockade lite höstfina blad, kastanjer och lite smått och gott, ska försöka göra något fint arrangemang till pappas grav. Hoppas på att ingen vill stjäla mina alster på graven så som det skedde i somras. Nu har jag köpt en ny lykta och det var en billig enkel sak, blir dyrt att köpa massa saker till allhelgonahelgen så jag försöker mig på något eget!!

Vikten:

Den har stannat upp precis lagom. Jag vill förtydliga att jag mår bra och min vikt ligger precis som den ska. Jag har inga problem eller sjukdomar av denna operation och jag är inte sjukligt smal. Om läkarna fick bestämma skulle de säker tycka att jag skall gå ned lite mera i vikt, men jag är i den vikt jag känner mig nöjd med. Ni som tror eller tycker annat när ni ser mig det handlar om att Ni inte är vana vid att jag Maria ser ut så här! Jag är smal nu. Den gamla Maria var fin på sitt vis, hon var kraftigare och henne har Ni sett i många år. Men dags att sätta på er andra glasögon och acceptera denna nya Maria. Jag är fin och nöjd med mig själv och det är det viktigaste och jag är frisk!

Länk:

Jag vill bifoga en länk om en blogg som berör mig djup och innerligt.

http://mittlivsabina74.blogspot.com/

Denna blogg handlar om Sabinas kamp mot cancer som tyvärr tog hennes liv men hennes anhöriga tog över hennes blogg och har fortsatt att skriva. Den är så vacker och berörande.

Kolla även in hennes länkar..

Jag slutar mina rader denna gång med en dikt:

Aldrig för sent för att hoppas!

Det är sent

och den sista sommarbrisen

lyfter sitt draperande hösttäcke

över landskapet.

Man anar en färgrik

tavla av skymning-

sedan mörker som sjunker

som letar i famlande mörker och

söker det ljus man har tänt

för att hitta en mening att leva – att

uthärda och finna sitt gryt

för att vila

och vänta vid dörren

på gryning.

Står man bara ut

–är det aldrig för sent.

Aldrig för sent för att hoppas.

Göran Hansson

Stora Kramar Maria

Hur ska jag få allt att fungera??

Arbete:

Jag har börjat timvikariera på mitt gamla jobb som omsorgsassistent på ett gruppboende.

Jätte kul att vara tillbaka och jag är verkligen glad att få vara "Behövd" igen;)

Men, alltid är det något som grusar lyckan en del:(

Dessa eländiga lagar som sätter stopp för att vikariera längre än 75 dagar. Nu är jag inte helt insatt i alla paragrafer och regler som gäller men jag har förstått att detta suger!!

Så jag gnuggar mina "knölar" och försöker komma på en bra lösning för att kunna få fortsätta jobba med dessa underbara individer.

Jag har/ska skola in mig på två olika avdelningar samt natt och kortids så jag kommer ha flera ställen att täcka upp på!!

Men det blir en fortsättning på detta med jobb, a-kassa osv......

Ekonomin:

Jag tänker som så att jag lever bara i en parentes här och nu!

Nästa gång är det min tur, då suddas min parentes ut här och nu...

De finns de som har det värre än mig, ingen mat på bordet, ingenstans att sova i natt!

Jag lever bara i en parentes här och nu!

Tacksamheten får inte glömmas, var tacksam för allt du har och allt du har skapat.

Tacksamhet för din familj/släkt/vänner och hälsa.

Min tid kommer, min parentes kommer att suddas ut och nästa steg i livet kommer.

Pengar är inte allt, acceptera livet här och nu!!

Fan,fan,skit,skit helvete,helvete,idiot,idiot.

Orka ta allt skit!!

Pengar,bråk,helvetes jävla skit!!

Vem bestämmer det gör du!

Ja det är så här i två olika versioner mitt liv ser ut.

Ena dagen tacksamhet andra dagen helvete, jag balanserar i olika formera av hopp och hopplöshet...

Villkorlös kärlek ♥ ♥ ♥

Denna underbara kärlek som mina brukare på jobbet ger mig. Kramar/ord och blickar. Jag kan sitta och titta/lyssna på dem med sån värme i min kropp. De ger mig så mycket och jag delar med mig av mig själv. Kärleken är villkorlös och frivillig. Det finns de som bara ger mig blickar och jag ryser i kroppen av lycka, jag känner att de känner sig trygga med att jag finns i deras närhet att jag kan ge dem kärleken, tryggheten och medmänskligheten utan att ställa massa obarmhärtiga krav. Detta kallar jag Villkorlös kärlek ♥ ♥ ♥.

Mörkrädd:

Jag fick mig en inblick i andras tänkande och tycke häromdagen. Det kändes som ett rejält slag i ansiktet. Tanken att människor kan agera och tänka på detta vis gjorde mig rent ut sagt väldigt mörkrädd..

Var är människan och dess moral och etik på väg egentligen??

Min son gick på en engelska lektion där det var en vikarie för dagen.

Vikarien bad min son stava muntligt inför klassen ett ord, min son gjorde det men stavade fel. Läraren slänger då ut de ord som jag så ratar i mina vokabulär:

- Du är totalt värdelös i Engelska, du kan ingenting..

Min son blir arg och säger att då kan han gå från lektionen och börjar resa sig upp då läraren börjar slita i honom!!! Aj,aj vad är detta för sätt???

Jag markerade genom att ringa skolan och tala om att detta beteende accepterar vi inte som föräldrar. Undrar hur skolan agerar efter detta?? Får se hur denna stories slutar!

Ordet värdelös är något som jag ratar något så kopiöst i mitt sätt att tänka, det finns inga värdelös personer. Jag kämpar för att alla har vi något att komma med, alla är vi VÄRDEFULLA på sitt vis!!!!! Så har någon annan varit med om detta så skriv till mig och berätta jag vill veta och försöka förstå vad som får människor att uttrycka sig på detta vis och speciellt till ett barn.

Kroppen:

Min kropp mår si så där!

Värken i lederna går upp och ned, urinvägsinflamationen verkar inte ha försvunnit helt och energin är rätt dålig. Men jag kämpar och låter inte detta ta makten över min kropp!

Jag är så glad och lycklig att min Gastric by-pass operation blev så lyckat. Varje gång jag ser mig i spegeln så känner jag mig tacksam över att jag fick denna förmånen att få bli opererad och att det gick så bra. Nu har jag totalt tappat -40,8 kg om jag räknar från maxvikten i okt-07.

Så ja, jag är verkligen glad att allt blev så himla lyckat!! Jag bara skickar mina varmaste tankar till alla som sitter i dessa tankar att göra denna op..

Som jag skrivit tidigare får ni gärna maila mig och ställa frågor om det är något NI undrar över så skall jag svara så gott jag kan utefter mina erfarenheter av detta ingrepp;)

Ha nu det så gott där ute i livet alla mina medmänniskor:)

Kramar Maria

ÄLSKAR "MAT" LAGNING:)

Fredagen som var så kom min älskade jänta Hanna och bjöd familjen på en underbar tre-rätters middag;) Till förätt blev det Bruschetta med tomat,fetaost,rödlök till huvudrätt fick vi Fläskfile' pasta och till efterätt Marängsviss. Allt var så smaskigt med ett eller två glas vin till;) Kvällen avslutade vi med familje spelet TP. En riktig lyckad mys-pys fredags kväll med andra ord!

Jag tackar min Underbara Hanna för denna kväll, gjorde familjen gott.

Mera mat:

På söndagen hade yngsta grabben beställt Amerikansk frukost/Brunch.

Så det var bara att kliva upp och fixa med maten.

Korv, bacon,äggröra,amerikanska pannkakor, bröd och juice..

Så slurp,slurp och smask!!
Ack, vad roligt det är att laga mat, speciellt när det blir lite utöver det vanliga.

Både min man och jag är riktiga husmors kockar;) Vi slåss nästan ibland om att få tillaga maten.

Det är så roligt att hitta nya recept,tillaga och provtesta på grabbarna. Inte alltid att det faller i deras smak men för det mesta så är det toppen.

Jag skriver alltid matlista för tre veckor i taget här hemma, sen veckohandlar vi maten. Det är så skönt då vet vi vad som skall lagas och allt finns hemma:) En av anledningarna är också att yngsta grabben måste ha koll på vad det blir för mat annars blir det så oroligt i hans hjärna. Han vill ha fasta rutiner och veta vad som händer runt honom och det gäller även också maten.

Svårt om något faller ur ramarna;(

Så här gäller matlista och det är något som jag rekommenderar till alla barnfamiljer, det blir billigare och man spar tid på att inte behöva tänka på, Vad ska vi äta i dag?!

Är så trött på VC!!

Undrar om det bara är jag som blir utsatt på detta fatal sätt från VC gång på gång på gång?!

Jag var ju för två veckor sedan och lämnade både urinprov och blodprover. I dag ringer dr och säger: Ja, någon borde ha ringt tidigare men jag vet inte varför men du har en urinvägsinfektion och du måste hämta medicin genast. Tackar så mycket;( Jag hade själv börjat fundera på om jag var dum i huvudet med alla min besvär i " Undre regionen" för trodde ju att det inte var något när ingen ringer från VC.. Men nej då de hade väl bara inte tid att ringa eller vad? Sen sa jag att hallå, jag hade en urinvägsinfektion för dryga månaden sedan och då fick jag medicin men det har ju tydligen inte hjälp. Åh, jaha, hm konstigt det står inget i mina journaler. Nähä har det försvunnit nu: grejen är det att urinvägsinfektioner är inte att leka med. Jag tror personligen att jag inte har någon Tietze syndrom!! Jag tror att urinvägsinfektionen har infekterat hela min nedre region, och att det säkert klättrar uppåt till njurarna det är det som är felet. Ska till dr igen 23 då skall jag lägga fram min teori.

Jag ska bli ett monster och slåss för en FRISK KROPP, i mitt sjuka tillstånd.

Jobb:

Ringde mitt uppföljningsamtal till Arbetsförmedlingen, jag kommer till en växel i Norrland som tar emot mitt samtal ställer några frågor som typ vad har jag sökt för jobb, hur söker jag jobb. Jag uppger vad jag har gjort och de var så nöjda med mig tycker att jag söker aktivt och sköter detta bra. Tack så mycket så nu är det bara att fortsätta i samma takt;) Söka jobb och ja söka jobb!! Men, hör och häpnad jag har börjat timvikariera på mitt gamla jobb som omsorgsassistent på ett gruppboende. Jag är så glad över att få komma in där igen och känna mig behövd. Jag tror att det beror på att jag slängde mina "Offerkoftor" förra veckan då vände min ödesväg och styr åt annat håll!! Tack så hemskt mycket livet;)

Faster:

I torsdags blev jag faster till en söt lite flicka på 3016 g och 47 cm lång. Flickan heter Sigrid Louise och än har jag bara sett foton men så gudomlig söt lite tös;)

Jag är en mycket stolt faster..

Längtar tills jag får känna,klämma och lukta på henne.

Stolta föräldrar är min lillebror Joan och hans flickvän Anna-Karin.

Nya/gamla vänner och bloggar:

Något som är kul är Facebook, där har jag hitta gamla kompisar från förr och vissa av dem har egna bloggar som jag går in och läser. Det är så kul att surfa runt och se hur de har det i dagsläge, att läsa hur deras vardag ser ut. Vissa av dem har jag fastnat mera för, de som ger mig så mycket. Det är så skönt att se att alla har en vardag och se att andra kan må som jag i bland.

Så tack alla blogg vänner för att NI ger mig så många givande stunder!

Ha det så gott// Kramar Maria

"Offerkoftan"

Nu är det dags att stampa ned foten i backen och fixa en rejäl bål och bränna alla mina "Offerkoftor" Nu undrar säkert många vad i hela fridens pratar hon om "offerkofta" vad är det??

Offerkoftan= När man gör sig själv till ett offer i ett sammanhang. Bättre att inte tycka synd om sig själv utan att stärka sin självkänsla och se framåt;) Det är ingen annan än jag själv som kan stärka mig och mitt liv!! Gäller att acceptera/gilla läget och kliva ur "Offerrollen" ♥ ♥

Eller så kallad acceptansen över olika händelser i ditt liv, förneka inte eller sörj utan försök att acceptera och gå vidare. Saker som hänt bakåt i tiden kan jag inte göra något åt, saker som händer här och nu har jag chans att styra åt det håll jag vill. Endast jag kan förverkliga mina drömmar, endast jag kan välja vägen om jag vill gå den enkla vägen eller den svåra vägen. Jag kan välja att gräva ned mig och tycka att livet är pest eller titta framåt och se att det finns en ljusning och detta ljus bär jag fram med mina nakna händer framför mig som en ledande lykta.

Naken utan någon "offerkofta" skall jag beträda mitt nya liv och mitt nya jag!!

Så jag ber alla runt mig i min omgivning att stötta mig i mitt nya liv.
Jag har höjt min nivå ett steg till för att klara av värk och smärta men det kan bli svårt på vägen så därav ha min förståelse för att jag kanske inte är alltid på tipp topp men mitt mål är att nå till acceptansen;)

Doktorbesök:

Torsdag förra veckan besökta jag Tant doktor och fick mig ytterligare en diagnos, nu har jag fått något som heter Tietzes Syndrom=Kroniskt smärttillstånd i bröstben, revben. Bara att lära sig att leva med,med lite mediciner så kan man uthärda!! Tack för den;(

De tog "hundrafemtioelva" prover de får jag svar på den 23/10 så vi får väl se vart allt slutar.

Men, här någonstans så tog ilskan över. Nu får det vara nog! Nu orkar jag inte med mera syndrom i min lilla kropp. Nu ska jag arbeta för ett friskare liv och ett nytt sätt att tolka livet.

Jag vill leva livet inte tappa bort det i sjukdomar och massa elände.

Struktur och rutiner:

Sen jag blev arbetslös har jag tappat struktur och rutin i mitt liv, jag känner att jag inte fått ordning på någonting. Allting har blivit en enda stress, nätterna sov jag som en skit drömde stressade drömmar, jag kunde aldrig slappna av. Jag trodde jag skulle hinna med allt på vardagarna, satte upp så höga mål! Nu när jag går hemma så skall jag göra både det ena och det andra. Jag fick för mig att min man tyckte: nu ska jag sköta hela markservicen eftersom jag endåså går hemma. Städa, tvätta, laga mat, handla, rensa hela lgh osv...

Söka jobb varje dag och inte hitta någonting. Bli arg frustrerad när jag inte fått saker och ting gjorda..

Till slut slog lilla Maria ihop jag fick ingenting att fungera. Men tack vare min underbara arbets coach så fick jag ett jätte bra förslag, att göra ett schema över din vardag/vecka. Sagt och gjort hem och göra ett fint schema där jag skriver ned vad som händer under veckan, vilka mål jag har och vilka dagar jag skall söka jobb.

Det säger jag sök inte jobb varje dag i veckan det blir man sjukt stressad av utan ta det några dagar i veckan det räcker. Sen jag har skapat detta fina schema så har allt blivit lugnt i min kropp, nu har jag återtagit min efterlängtade struktur och rutin i min vardag;)

Jobb:

Som vanligt inget jobb i sikte och inga svar heller från någon, ibland tappar man suget att söka jobb när det är så dött på denna marknad.. Men , det är bara att peppa sig själv och kämpa vidare.. Ge mig ert stöd och tankar i denna djungel av arbetslöshet!

Ekonomin:

Jag är öppen och ärlig min ekonomi suger värre än värst!!

Den är nedkörd så långt det går i skorna, och det lär den vara ett tag framöver har jag förstått.. Det går inte runt på något vis och jag vet banne mig inte heller hur jag skall få den att gå runt!! Jag funderar på det perfekta brottet, hahhhha. Nä skämt å sido, men kul är det inte;(

Nu när man gått ned i vikt så skulle det vara så kul att kunna köpa sig lite nya fina kläder, men det kan jag glömma. Jag är glad att jag har en underbar dotter som har lämpat av sina gamla plagg hos mig, för mig är detta nytt:) Tack Hanna, Jag älskar dig ♥ ♥ ♥.

Baka baka kaka!!

Här hemma står ugnen på för det mesta jag bakar mitt matbröd själv och slår i hop lite fikabröd i mellan åt. Men häromdagen gjorde min son världens godaste äppelkaka, jag lovar den var så ljuv i munnen den riktigt smälte in. Min underbara son Joel älskar att vara i köket och laga mat och baka och jag lovar han är en hejare på detta. Jag misstänker att han ärvt sina anlag från sin pappa och sin morfar de är/var riktiga mästerkockar;) Joel och jag har pratat om kockskolan, han funderar lite på det men det är några år kvar till det är dags att välja linje. Men det är bra att han har mål och inriktning då han kanske måste arbeta lite på sina betyg!

Katterna:

Mina underbara söta katter de är så busiga och härliga. Svinto som är två år har blivit en riktig maffig kisse som är lite vek inför lillkissen, han låter gärna "Frasse" styra och ställa här hemma. Frasse blir snart 6 månader och han skall snart kastreras han verkar mogna tidigt. Frasse är en blandning mellan norsk och bonde så söt;) Svinto är en härlig bondkatt, som älskar att vara på balkongen om dagarna.

Vikten:

Den kommer jag inte orda om så mycket framöver, ni ser på listen bredvid hur resultatet ser ut. Nu när jag nått mitt mål så avslutar jag att skriva om detta så ofta. Jag kommer skriva ibland men inte varje gång..

Bloggen:

Jag kommer att uppdatera bloggen lite oftare nu när jag inte längre går efter mina vikt dagar.

Så har jag ork kommer jag skriva lite mera..

Ha det gott tills vi ses nästa gång..

P.S I MORGON BLIR JAG FASTER, DET SKA BLI SÅ UNDERBART D.S

Kramar Maria

Lite hängig!!

Så trött!!
Vet inte vad som fattas men jag är så förtvivlat trött hela tiden, gör några få saker sen är jag helt slut;( Det känns frustrerande att inte ha någon ork. Jag har också så ont runt rygg, revben med omnejd. Vet inte om jag dragit på mig någon katarr/infektion av något slag i kroppen. Jag har fått läkartid så de får kolla upp mig lite granna, för så här kan jag iaf inte må längre. Jag får kämpa för varenda liten grej som måste göras och jag blir så ledsen när kroppen inte orkar med det blir verkligen en obalans i mitt liv!

Barnen!
De blir nog inte glada på sin mamma som inte har tålamod, som bara gnäller och inte vill göra någonting roligt. En mamma som ligger i sängen och ojar sig är inte kul;(
Men jag är stolt över mina barn, de säger inget till mig. Kanske förstår de att mamma inte mår bra. Det funkar kanon för grabbarna i skolan och jag som trodde att det skulle bli massa stök, nu när minstingen börjar högstadiet! Men, så fel man kan ha;) Så nog är jag stolt och glad. Hanna min äldsta dotter kämpar och jobbar på, hon har fått mera ansvar och är så duktig. Jag blir verkligen stolt över henne. Mathias mellangrabben går nu ut sista ring och han har ett lätt och bra schema så allt flyter på fint, fint för honom oxå.. Det kan inte bli bättre;) Så för barnens del är det en lugn period nu. Tack och lov! Jag älskar ER över allt annat här i livet, ingenting skulle vara någonting värt utan ER min älsklingar.....

Jobb?
Sorry, fortfarande ingenting på den fronten och i dagens läge känner jag mig rätt uppgiven när det gäller den biten.. Känns frustrerande och jobbigt att inte hitta något arbete. Att inte få bli behövd, är rätt tungt!

Psyket!
Åker berg och dalbana. För tillfället är det mer dalbana än bergbana om vi säger så;(
Jag har fått mig en rejäl svacka i psyket som är tungrott att komma ur. Jag kämpar verkligen för att inte isolera mig och för att inte hamna i detta svarta hål, men det är svårt så svårt.
Önskar att jag hade möjligheten att kunna få åka utomlands och få lite sol, värme och bara få slappna av. Men det är en dröm och drömmar är bra att ha! Allt går inte att uppfylla så därför håller jag mig mycket i drömmarnas värld. Där har jag lugn och harmoni....

Önskemål/Förslag?
Är det någon som har något förslag, önskemål om vad jag skall ta upp på denna blogg?
Jag funderar på att börja lägga in lite recept på mat/bak, jag gillar ju att pyssla med allt som har med mat att göra så kanske skulle jag dela med mig lite av mina rätter.
Vad tycker Ni?
Veckans mat eller något sådant..
Är det något annat Ni tycker jag skall ta upp på denna blogg, säg då till!!
Jag har ju inte några direkta intressen och jag kan tänka mig att det kan bli rätt trist att bara läsa om mig och mitt liv. Så som sagt har Ni förslag, hojta till. I bland känner ni mig bättre än jag själv kanske har jag någon dold talang som inte kommer fram?!

Nått mitt MÅL:)
Jippi, jag har nu äntligen nått mitt mål när det gäller min vikt. 67,6 kg!!
Så grattis Maria jag har varit så duktigt!
Ja har kämpat mig igenom med gråt och skratt och nu är jag där..
Hur bra är inte jag?!

BMI!
När jag vägde in mig första gången oktober-07 Då jag träffade läkare för att få en bedömning om operation eller ej vägde jag totalt 107 kg, kan Ni tänka Er 107 kg!
I februari-09 När jag vägde in mig för operation vägde jag 104,7 kg.
Så totalt från 107 kg är det ett minus på -39,4kg
Nästan 40 kg bort, tänk er 40 mjölkpaket eller 20 paket socker. Bär på det så får Ni se vilken tyngd det är..
Jag har inte mätt mig på länge med måttbandet men det skall bli lika intressant det.
Jag har omvandlat mitt BMI från 37,5 till 23,7

Vikt!
67,6kg
Ned -0,9 kg
Totalt från op dagen: - 36,1 kg
Mål= FRAMME

Puss,puss Maria

Livet går sin gilla gång!

Sitter här ensam med min kaffe kopp och bara myser..

Barnen har gått till skolan, gubben jobbar och jag sitter här och väntar in att min kropp skall vakna. Så härligt med dessa stillsamma morgnarna när man får vakna till alldeles ensam.Kroppen behöver tid att få vakna och jag låter den göra det utan stress då blir dagen som bäst. Hatar dessa dagarna då allt blir stressigt och jag fungerar inte varken i kroppen eller själen allt blir fel. Så tack för denna underbara morgon;)

Tjejfest!

I lördags hade min syster en kombinerad inflyttningsfest, födelsedagsfest. Vi hade så roligt, åt massa god mat och skrattade i flera timmar. Vi var i åldrarna 13 till 69 år så roligt när vi träffas i släkten och får tillfälle att dela våra liv. Vi var nog värre än ungdomsfester för i slutet såg det ut som vi hade haft värsta röjfesten, hahahh så vi gamlingar kan också leva ut...

Tackar Storasyster Kia för "Röjskivan" ser fram emot nästa hos Svägerskan Siv;)

Jobb?

Tyvärr måste jag väl säga..

Dåligt med jobb och inga svar får man från de jobb man sökt heller. Så på den fronten verkar det totalt dött! Men, jag får inte ge upp bara att skicka ansökningar och gärna flera "spontanansökningar" Sälja mig till allt och alla. Så kanske dyker det upp något till slut.

Det gäller att hålla modet uppe och försöka vinkla sitt sätt att söka på flera olika håll.

Tänk Positivt!

För din egen självkänslas skull är det viktigt att du fokuserar på varje framsteg du gör. Det är så lätt att vara fördömande mot sig själv och tycka att man inte kan, eller hela tiden misslyckas. Se upp med dina negativa tankar. Försök vända dem till positiv attityd istället.

Försök leva upp efter dessa ord så blir livet något lättare;)

Sug efter Socker!

Jag har fortfarande abstinens efter socker, det är inte lika ofta men det kommer då och då;(

Nu har det gått ett halvår och suget kommer i bland. Jag tar då och äter någon frukt eller lite russin, men vad min hjärna skulle vilja ha är GODIS!! Jag ser ett samband och det är när jag mår skit som detta sug kommer som värst och min "snuttefilt" är borta dvs. godiset.

Jag kan faktiskt tycka att det är riktigt tråkigt att inte få öppna min godis påse och vräka i mig av skiten. Givetvis är jag glad att jag inte kan det för då skulle jag ju inte ha detta lysande resultat i viktnedgången.. MEN godis är gott, punkt slut!!

Många frågor runt mat och Gastric bypass!

Det finns mycket intressant runt denna operation och många tror att man inte kan äta någonting i stort sett. Fortfarande är detta ingrepp dåligt informerat i samhället. Nu ser det helt olika ut för olika individer som gjort detta stora ingrepp. Man kan tåla olika saker, man kan bli ordentligt känslig för olika föda. Vissa är jätte känsliga för fett, socker,kött,grönsaker. En del har oturen och tål knappt någonting medans vissa kan äta allt!! Jag personligen har svårt med söta saker. Mat, äter jag vanlig husmanskost i lagom stora portioner och det är för mig ca 2-2½ dl mat. Jag äter flera gånger om dagen 7 ggr för att inte förlora så mycket i vikt och för att få kroppen att bibehålla lite näringsämnen. När man gjort denna op så får man besvär med att ta upp viktiga näringsämnen i kroppen.

På sjukhuset får man en strikt diet där allt fett/socker reduceras, men det säger jag: Min kropp verkligen skrek efter fett skulle inte jag har ätit som jag gör nu så skulle min mage/kropp ha varit i stort uppror. Jag tror att kroppen ger signaler om vad det behöver. För mig har detta varit en mycket intressant resa då jag har fått lära mig att tyda signalerna i min kropp och vad den kräver av mig. Nu för tiden vill jag ha massa färska frukter, grönsaker och mjölk. Innan op så drack jag inte mjölk och var jätte dålig på grönsaker, frukt. Men nu bara skriker kroppen efter dessa saker;) Så jag säger till alla: Ber din kropp efter något var lyhörd och lär dig lyssna till signalerna.

Vikten!

Den går ned men väldigt, väldigt lite åt gången.

Det är bra eftersom jag nu vill att vikten skall stanna så skönt att detta sköter sig själv.

Jag har nu kommit in ordentligt i rutiner när det gäller mat, drycken är det fortfarande lite svårt med. Så ja allt fungerar till stor belåtenhet.

Jag är mycket glad och stolt att jag tog beslutet att göra denna operation;)

Vikt: 68,5 kg

Ned: -0,3 kg

Totalt: -35,2 kg

Kvar till mål: +0,5 kg

Puss och kram hela dan;)

HÖSTEN ÄR HÄR OCH JAG MED DEN!!!

Hösten och dess underbara natur är nu här!

Skogarna lyser upp av dessa vackra färger. Jag går ut i skogen och passar på att njuta av den speciella doften som hösten bjuder på, nog är det härligt alltid när solen skiner. Sen kommer de där ruskiga höstdagarna då regnet bara öser ned och allt är blött och kallt. Men det tänker jag inte på i dag, inte en sån här vacker höst dag som i dag;)

I går em tog gubben och jag båten och for ut på en fiske tur, vi fick två gäddor en mindre som fick simma tillbaka och en lite större som hamna på min mammas middagsbord.

Vad innebär hösten för mig??

Hösten är en period i mitt liv då det mesta blir tungrott i sinnet, jag blir mer deppig och har svårt att hitta till skratten och det positiva i livet. Hösten som nalkas mot vintern drar med sig kylan som min kropp absolut inte tål, jag får mycket ondare och blir mera trött;( Just nu stökar min smärta i mina nerver i ansiktet rejält mycket. vet inte om det beror på inre stress eller om det bara skall vara så. Jag har svårt att sova tack vare att kroppen värker och jag vaknar konstant av att både fötter och händer domnar och jag får en stark obehaglig känsla i dem..

Gråter för det minsta lilla!

Jag lyssnade på en intervju av Mikael Nyqvist tror Ni inte jag grät en skvätt?! Eller som i morse jag tittade på morgon tv och såg en intervju med Thorsten Flinck, blev så oerhört berörd av att se honom så förstörd så borta i sina funderingar och värderingar men ändå så kunna ge en sån intervju där han kunde ge av sig själv. Jag har ju själv en far som var precis som honom, så många jobbiga tankar for upp i mitt huvud, det blev ett känslostarkt och gripande möte av mig själv i denna tv session som jag såg;(

Jag tänker mycket på min pappa just nu!

Jag saknar honom trots att han hade många svåra stunder i sitt liv som jag fick dela med honom, men trots detta var han min far och jag älskade honom. Han slutade ett alldeles för tidigt liv endast 59 år gammal men livet hade varit hårt mot honom., och kanske var det bäst för honom själv att sluta livet. Men , jag står själv kvar och vill ha honom vid min sida!

Lita på doktorn?!

Min yngsta son som är 13 år bröt sin fot förra sommaren-08. Han har haft ont i foten sedan dess. Så jag bokade ny tid till grabben och vi träffade på världens underbaraste gamla stofil till dr. Han skickade genast Joel till röntgen och lovad ringa så fort han fått besked, samma em ringer dr han säger att nu är röntgen gjord. Läkaren som kollade plåtarna hade bedömt att allt såg bra ut men det tyckte inte denna gamla dr han hade själv varit klinikchef på Danderyds ortopediska. Han ringde Nyk lasarett och ifråga satte plåtarna, de i Nyk kunde nu erkänna att nej det såg nog inte så bra ut!! Har Ni hört på dess make? Nej, de såg nog inte så bra ut....Hallå om jag nu inte hade turen att få denna gamla underbara dr som kunde sin sak, hade då min son fått nöja sig med att allt såg bra ut? Nu får han en remiss till ortopediska och utredning skall göras. Ja i bland undrar man vad som är fel i samhället:(

Jobbfronten:

Hur går det då att vara arbetslös? Det suger fortfarande om jag skall vara ärlig. Jag söker jobb och kollar saiter skickar spontan-ansökningar och står i.. Men ingen vill ha mig;( Inte just nu iaf. men jag skall inte ge upp, någon gång är det min tur att få någonting. Jag har en jobb-coach som är underbar hon stöttar och hjälper mig med att göra bra cv och personliga brev. I bland behöver jag bara få prata om någonting annat än jobb och hon tar sig tid och lyssnar ger mig bra råd för att stå ut i dessa arbetslösa tider!! Så jag rekommenderar alla att om de får erbjudande om coacher ta dem, nu har jag fått en genom mitt gamla jobb men arbetsförmedlingen har coacher att erbjuda:)

Vikten, för smal eller inte?

Nu börjar det verkligen att stanna upp min vikt. Är det bra eller dåligt?

Jag har nu fått höra på sista tiden att nu får du INTE gå ned mera i vikt, då blir du för smal.Det sätter sig i ansiktet. Visst ärligt så är det sant, men vill jag höra det?

Ja, visst någon gång kanske men det börjar bli tradigt från vissa, jag får höra att den och den tycker......bla,bla,bla.

Men jag måste inse att går jag ner mera så blir jag iaf. inte smalare om magen, för det som sitter där är massa onödig skinn. Om jag går ned mera i vikt så blir det ansikte, händer, bröst som drabbas och där behöver jag inte förlora mera vikt!! Så ja det är bra att min viktnedgång nu börjar ta stopp. Det sista kilot som är till mitt mål 68 kg tycks jag få kämpa lite för..Hihi inte en dag försent:)

Vikt:

68,8 kg

-0,2kg

Totalt -34,9 kg

Stora Varma kramar till Hela världen;)