Hoppfull start på 2010:)♥ ♥ ♥ ♥

Detta år har startat med mera hoppfullhet, mera styrka och mera målmedvetenhet.
Jag har kommit närmare mig och min inre känsla. Jag har öppnat ögonen och hjärta för att tillåta mig se bakom skygglapparna och tillåta mig möta världen med dess budskap till mig.

Jag gav mig själv ett löfte om att inte bli mera nedtryckt i skorna. Att inte längre tillåta mig omgivningen stövla in i mitt inre och röra om i alla hörn. Inte väcka några starka otrygga energier som skapar oro och ger mig och mitt inre ett orosmoment av elakheter och mörka tankar. I dag kan jag säga att jag har lärt mig stort av många misstag i livet och jag i dagens läge kan sätta gränser. Jag kommer aldrig mera bli den där lilla flickan igen, som snabbt skulle gräva fram "offerkoftan" och självömkan. Givetvis behöver vi dränera oss och våran energi i mellan åt och få gotta oss åt våran sorg i livet, men fort upp ut groparna för att gå vidare på våra ödes vägar!!

De senaste dagarna har jag varit mera lyhörd och lyssnat till mina medmänniskor och deras vision av livet. Jag har lyssnat till mindre bra och mera bra saker i min omgivning. Jag har funderat mycket på hur livet ter sig i omgivningen. Jag känner att det finns alldeles för mycket dålig energi runt omkring. Vart jag mig än vänder så finns det tröstlöshet och dysterhet. Energin går på utömning och individen mår dåligt.Varför är det så här? Var finns tron, hoppet? Vart finns medmänskligheten för varje enskild individ? Vart finns lyhörheten för din närmaste? Varför så mycket avundsjuka, svarta och misslyckande tankar!!??

Jag vill dela med mig av min tro och mina förhoppningar på att det ska gå och jag skall lyckas att skapa goda och varma energier i min omgivning samt först och främst i mig själv:)
Så häng med mig NU och år 2010. Tänk efter först innan era tankar fladdrar i väg och munnen gapar ut eran tristess. Lär dig landa och skapa frid i ditt inre för att sedan dela med dig till din näste. Pröva på att dela glädje och sorg utan fördomar och förnekelser...
Fram för ett Ljusare 2010♥ ♥

Glädjande Nyhet:

Jag har fått ett litet längre vik:) Som omsorgsassistent på ett Kortids, detta vik håller sig först och främst till Juni. Det är så skönt att få en ordentlig schemarad att gå på. Att få jobba på ett ställe jag inte varit på förut i mina tidigare år inom omsorgen. Detta är en nystart för mig på många håll. Så håll tummarna för mig att jag så småning om skulle kunna få en tjänst på denna plats, det skulle vara himla roligt. Det är rätt tungt känslomässigt och psykiskt men jag är stark och fixar detta.

Tyvärr så är Januari månad rätt så späckad för mig då jag samtidigt som jag klivit på denna nya tjänst fortfarande jobbar som avlösarservices så jag jobbar varje helg denna månad. Jag har sagt till chefen att oki januari ut men inte längre. Jag är inte hur ung som helst och känner att detta fixar inte jag i längden. Så klapp på axeln Maria för att jag insåg mina begränsningar och satte ett stort STOPP!!

Något som är mera roligt är att de från gamla jobbet på Kalkverket också ringde och ville att jag skulle komma in och jobba två-skift i tre månader hos dem. Men nej tack! Omsorgen gav mig 6 månader till att börja med och det är tryggare att komma dit för att sedan kanske få något mera. Kalken verkar inte kunna ge mig något mera och jag har tappat förtroendet för dem och deras sätt att hantera den lilla människan.. Så Nej tack, men tack för att bli förfrågad:)

Värk,smärta och depp:

Kroppen mår absolut inte bra i denna kyla, den värker den är stel den vill inte göra som jag vill;( Jag försöker att vara snäll mot den men det är svårt, jag har ju ett jobb och jag har mer vilja än styrka i bland.
Driver på min kropp mer än den orkar ge och då kommer smärtan och deppen som ett brev på posten. Tack för den televerket!!

Men detta är en sak jag jobbar på: Att lyssna på kroppen mera och försöka förändra och förbättra det som orsakar detta denna smärta. I bland är det riktigt skit i kroppen jag kommer knappt ur sängen får verkligen tvinga upp den och be på mina bara ben om att orka med dagen. Det går men ack så ont..
Inga läkare inga friska personer förstår vad jag menar men jag vet att vi är många med mig som mår så här och som kan förstå vad jag menar. Men det är faktiskt inte alltid så lätt. Kroppen bränner, svider, värker, det är som du går igenom en riktig ordentlig influensa fast du har ingen feber. Varenda steg du tar med foten så smärtar det i höfter, fötter. Varenda rörelse med armen så skär det som knivar i den men du måste göra det där som alla andra gör, för ger du med dig och ger upp har du snart fastnat i ett träsk av sjukdomar, sjukskrivningar. Ingen/inget hjälper dig för det!!

Mmmmmmm, så illa kan det vara;(
Men misströsta inte, försök att lära dig leva med detta, försök att stanna upp och lyssna till din kropp och hitta knepen som gör att just du kan uthärda denna plåga:)

Hitta något positivt att se fram emot:

Jag har några positiva saker framöver att göra vilket gör mig glad och stark. Först skall vi fira min äldste broder Krister som blivit 50 år, han kommer ned med sin familj till mamma så kommer släkten dit och firar honom. Sen så ska lillsyrran AnnaKarin ha en liten myspys träff med tjejerna i släkten, jag ser fram emot dessa roliga träffar som vi har lite då och då. Vi brukar ha lite lekar, äta lite gott och snacka massa mys pys.. Sist men inte minst ser jag fram emot Sigrids (Lillebrors lilla dotter) dop som blir i slutet av februari. Så massa kul blir det framöver.
Såna här tillfällen att samlas med släkten och kunna få skratta och slappna av är verkligen medicin för själen.

Sist men inte minst:

Döm inte den skadade människan, dem besitter en djup visdom som du kan ha nytta av i din framtid..

//Kramar och Pussar Maria ♥ ♥