ÄLSKAR "MAT" LAGNING:)

Fredagen som var så kom min älskade jänta Hanna och bjöd familjen på en underbar tre-rätters middag;) Till förätt blev det Bruschetta med tomat,fetaost,rödlök till huvudrätt fick vi Fläskfile' pasta och till efterätt Marängsviss. Allt var så smaskigt med ett eller två glas vin till;) Kvällen avslutade vi med familje spelet TP. En riktig lyckad mys-pys fredags kväll med andra ord!

Jag tackar min Underbara Hanna för denna kväll, gjorde familjen gott.

Mera mat:

På söndagen hade yngsta grabben beställt Amerikansk frukost/Brunch.

Så det var bara att kliva upp och fixa med maten.

Korv, bacon,äggröra,amerikanska pannkakor, bröd och juice..

Så slurp,slurp och smask!!
Ack, vad roligt det är att laga mat, speciellt när det blir lite utöver det vanliga.

Både min man och jag är riktiga husmors kockar;) Vi slåss nästan ibland om att få tillaga maten.

Det är så roligt att hitta nya recept,tillaga och provtesta på grabbarna. Inte alltid att det faller i deras smak men för det mesta så är det toppen.

Jag skriver alltid matlista för tre veckor i taget här hemma, sen veckohandlar vi maten. Det är så skönt då vet vi vad som skall lagas och allt finns hemma:) En av anledningarna är också att yngsta grabben måste ha koll på vad det blir för mat annars blir det så oroligt i hans hjärna. Han vill ha fasta rutiner och veta vad som händer runt honom och det gäller även också maten.

Svårt om något faller ur ramarna;(

Så här gäller matlista och det är något som jag rekommenderar till alla barnfamiljer, det blir billigare och man spar tid på att inte behöva tänka på, Vad ska vi äta i dag?!

Är så trött på VC!!

Undrar om det bara är jag som blir utsatt på detta fatal sätt från VC gång på gång på gång?!

Jag var ju för två veckor sedan och lämnade både urinprov och blodprover. I dag ringer dr och säger: Ja, någon borde ha ringt tidigare men jag vet inte varför men du har en urinvägsinfektion och du måste hämta medicin genast. Tackar så mycket;( Jag hade själv börjat fundera på om jag var dum i huvudet med alla min besvär i " Undre regionen" för trodde ju att det inte var något när ingen ringer från VC.. Men nej då de hade väl bara inte tid att ringa eller vad? Sen sa jag att hallå, jag hade en urinvägsinfektion för dryga månaden sedan och då fick jag medicin men det har ju tydligen inte hjälp. Åh, jaha, hm konstigt det står inget i mina journaler. Nähä har det försvunnit nu: grejen är det att urinvägsinfektioner är inte att leka med. Jag tror personligen att jag inte har någon Tietze syndrom!! Jag tror att urinvägsinfektionen har infekterat hela min nedre region, och att det säkert klättrar uppåt till njurarna det är det som är felet. Ska till dr igen 23 då skall jag lägga fram min teori.

Jag ska bli ett monster och slåss för en FRISK KROPP, i mitt sjuka tillstånd.

Jobb:

Ringde mitt uppföljningsamtal till Arbetsförmedlingen, jag kommer till en växel i Norrland som tar emot mitt samtal ställer några frågor som typ vad har jag sökt för jobb, hur söker jag jobb. Jag uppger vad jag har gjort och de var så nöjda med mig tycker att jag söker aktivt och sköter detta bra. Tack så mycket så nu är det bara att fortsätta i samma takt;) Söka jobb och ja söka jobb!! Men, hör och häpnad jag har börjat timvikariera på mitt gamla jobb som omsorgsassistent på ett gruppboende. Jag är så glad över att få komma in där igen och känna mig behövd. Jag tror att det beror på att jag slängde mina "Offerkoftor" förra veckan då vände min ödesväg och styr åt annat håll!! Tack så hemskt mycket livet;)

Faster:

I torsdags blev jag faster till en söt lite flicka på 3016 g och 47 cm lång. Flickan heter Sigrid Louise och än har jag bara sett foton men så gudomlig söt lite tös;)

Jag är en mycket stolt faster..

Längtar tills jag får känna,klämma och lukta på henne.

Stolta föräldrar är min lillebror Joan och hans flickvän Anna-Karin.

Nya/gamla vänner och bloggar:

Något som är kul är Facebook, där har jag hitta gamla kompisar från förr och vissa av dem har egna bloggar som jag går in och läser. Det är så kul att surfa runt och se hur de har det i dagsläge, att läsa hur deras vardag ser ut. Vissa av dem har jag fastnat mera för, de som ger mig så mycket. Det är så skönt att se att alla har en vardag och se att andra kan må som jag i bland.

Så tack alla blogg vänner för att NI ger mig så många givande stunder!

Ha det så gott// Kramar Maria

"Offerkoftan"

Nu är det dags att stampa ned foten i backen och fixa en rejäl bål och bränna alla mina "Offerkoftor" Nu undrar säkert många vad i hela fridens pratar hon om "offerkofta" vad är det??

Offerkoftan= När man gör sig själv till ett offer i ett sammanhang. Bättre att inte tycka synd om sig själv utan att stärka sin självkänsla och se framåt;) Det är ingen annan än jag själv som kan stärka mig och mitt liv!! Gäller att acceptera/gilla läget och kliva ur "Offerrollen" ♥ ♥

Eller så kallad acceptansen över olika händelser i ditt liv, förneka inte eller sörj utan försök att acceptera och gå vidare. Saker som hänt bakåt i tiden kan jag inte göra något åt, saker som händer här och nu har jag chans att styra åt det håll jag vill. Endast jag kan förverkliga mina drömmar, endast jag kan välja vägen om jag vill gå den enkla vägen eller den svåra vägen. Jag kan välja att gräva ned mig och tycka att livet är pest eller titta framåt och se att det finns en ljusning och detta ljus bär jag fram med mina nakna händer framför mig som en ledande lykta.

Naken utan någon "offerkofta" skall jag beträda mitt nya liv och mitt nya jag!!

Så jag ber alla runt mig i min omgivning att stötta mig i mitt nya liv.
Jag har höjt min nivå ett steg till för att klara av värk och smärta men det kan bli svårt på vägen så därav ha min förståelse för att jag kanske inte är alltid på tipp topp men mitt mål är att nå till acceptansen;)

Doktorbesök:

Torsdag förra veckan besökta jag Tant doktor och fick mig ytterligare en diagnos, nu har jag fått något som heter Tietzes Syndrom=Kroniskt smärttillstånd i bröstben, revben. Bara att lära sig att leva med,med lite mediciner så kan man uthärda!! Tack för den;(

De tog "hundrafemtioelva" prover de får jag svar på den 23/10 så vi får väl se vart allt slutar.

Men, här någonstans så tog ilskan över. Nu får det vara nog! Nu orkar jag inte med mera syndrom i min lilla kropp. Nu ska jag arbeta för ett friskare liv och ett nytt sätt att tolka livet.

Jag vill leva livet inte tappa bort det i sjukdomar och massa elände.

Struktur och rutiner:

Sen jag blev arbetslös har jag tappat struktur och rutin i mitt liv, jag känner att jag inte fått ordning på någonting. Allting har blivit en enda stress, nätterna sov jag som en skit drömde stressade drömmar, jag kunde aldrig slappna av. Jag trodde jag skulle hinna med allt på vardagarna, satte upp så höga mål! Nu när jag går hemma så skall jag göra både det ena och det andra. Jag fick för mig att min man tyckte: nu ska jag sköta hela markservicen eftersom jag endåså går hemma. Städa, tvätta, laga mat, handla, rensa hela lgh osv...

Söka jobb varje dag och inte hitta någonting. Bli arg frustrerad när jag inte fått saker och ting gjorda..

Till slut slog lilla Maria ihop jag fick ingenting att fungera. Men tack vare min underbara arbets coach så fick jag ett jätte bra förslag, att göra ett schema över din vardag/vecka. Sagt och gjort hem och göra ett fint schema där jag skriver ned vad som händer under veckan, vilka mål jag har och vilka dagar jag skall söka jobb.

Det säger jag sök inte jobb varje dag i veckan det blir man sjukt stressad av utan ta det några dagar i veckan det räcker. Sen jag har skapat detta fina schema så har allt blivit lugnt i min kropp, nu har jag återtagit min efterlängtade struktur och rutin i min vardag;)

Jobb:

Som vanligt inget jobb i sikte och inga svar heller från någon, ibland tappar man suget att söka jobb när det är så dött på denna marknad.. Men , det är bara att peppa sig själv och kämpa vidare.. Ge mig ert stöd och tankar i denna djungel av arbetslöshet!

Ekonomin:

Jag är öppen och ärlig min ekonomi suger värre än värst!!

Den är nedkörd så långt det går i skorna, och det lär den vara ett tag framöver har jag förstått.. Det går inte runt på något vis och jag vet banne mig inte heller hur jag skall få den att gå runt!! Jag funderar på det perfekta brottet, hahhhha. Nä skämt å sido, men kul är det inte;(

Nu när man gått ned i vikt så skulle det vara så kul att kunna köpa sig lite nya fina kläder, men det kan jag glömma. Jag är glad att jag har en underbar dotter som har lämpat av sina gamla plagg hos mig, för mig är detta nytt:) Tack Hanna, Jag älskar dig ♥ ♥ ♥.

Baka baka kaka!!

Här hemma står ugnen på för det mesta jag bakar mitt matbröd själv och slår i hop lite fikabröd i mellan åt. Men häromdagen gjorde min son världens godaste äppelkaka, jag lovar den var så ljuv i munnen den riktigt smälte in. Min underbara son Joel älskar att vara i köket och laga mat och baka och jag lovar han är en hejare på detta. Jag misstänker att han ärvt sina anlag från sin pappa och sin morfar de är/var riktiga mästerkockar;) Joel och jag har pratat om kockskolan, han funderar lite på det men det är några år kvar till det är dags att välja linje. Men det är bra att han har mål och inriktning då han kanske måste arbeta lite på sina betyg!

Katterna:

Mina underbara söta katter de är så busiga och härliga. Svinto som är två år har blivit en riktig maffig kisse som är lite vek inför lillkissen, han låter gärna "Frasse" styra och ställa här hemma. Frasse blir snart 6 månader och han skall snart kastreras han verkar mogna tidigt. Frasse är en blandning mellan norsk och bonde så söt;) Svinto är en härlig bondkatt, som älskar att vara på balkongen om dagarna.

Vikten:

Den kommer jag inte orda om så mycket framöver, ni ser på listen bredvid hur resultatet ser ut. Nu när jag nått mitt mål så avslutar jag att skriva om detta så ofta. Jag kommer skriva ibland men inte varje gång..

Bloggen:

Jag kommer att uppdatera bloggen lite oftare nu när jag inte längre går efter mina vikt dagar.

Så har jag ork kommer jag skriva lite mera..

Ha det gott tills vi ses nästa gång..

P.S I MORGON BLIR JAG FASTER, DET SKA BLI SÅ UNDERBART D.S

Kramar Maria

Lite hängig!!

Så trött!!
Vet inte vad som fattas men jag är så förtvivlat trött hela tiden, gör några få saker sen är jag helt slut;( Det känns frustrerande att inte ha någon ork. Jag har också så ont runt rygg, revben med omnejd. Vet inte om jag dragit på mig någon katarr/infektion av något slag i kroppen. Jag har fått läkartid så de får kolla upp mig lite granna, för så här kan jag iaf inte må längre. Jag får kämpa för varenda liten grej som måste göras och jag blir så ledsen när kroppen inte orkar med det blir verkligen en obalans i mitt liv!

Barnen!
De blir nog inte glada på sin mamma som inte har tålamod, som bara gnäller och inte vill göra någonting roligt. En mamma som ligger i sängen och ojar sig är inte kul;(
Men jag är stolt över mina barn, de säger inget till mig. Kanske förstår de att mamma inte mår bra. Det funkar kanon för grabbarna i skolan och jag som trodde att det skulle bli massa stök, nu när minstingen börjar högstadiet! Men, så fel man kan ha;) Så nog är jag stolt och glad. Hanna min äldsta dotter kämpar och jobbar på, hon har fått mera ansvar och är så duktig. Jag blir verkligen stolt över henne. Mathias mellangrabben går nu ut sista ring och han har ett lätt och bra schema så allt flyter på fint, fint för honom oxå.. Det kan inte bli bättre;) Så för barnens del är det en lugn period nu. Tack och lov! Jag älskar ER över allt annat här i livet, ingenting skulle vara någonting värt utan ER min älsklingar.....

Jobb?
Sorry, fortfarande ingenting på den fronten och i dagens läge känner jag mig rätt uppgiven när det gäller den biten.. Känns frustrerande och jobbigt att inte hitta något arbete. Att inte få bli behövd, är rätt tungt!

Psyket!
Åker berg och dalbana. För tillfället är det mer dalbana än bergbana om vi säger så;(
Jag har fått mig en rejäl svacka i psyket som är tungrott att komma ur. Jag kämpar verkligen för att inte isolera mig och för att inte hamna i detta svarta hål, men det är svårt så svårt.
Önskar att jag hade möjligheten att kunna få åka utomlands och få lite sol, värme och bara få slappna av. Men det är en dröm och drömmar är bra att ha! Allt går inte att uppfylla så därför håller jag mig mycket i drömmarnas värld. Där har jag lugn och harmoni....

Önskemål/Förslag?
Är det någon som har något förslag, önskemål om vad jag skall ta upp på denna blogg?
Jag funderar på att börja lägga in lite recept på mat/bak, jag gillar ju att pyssla med allt som har med mat att göra så kanske skulle jag dela med mig lite av mina rätter.
Vad tycker Ni?
Veckans mat eller något sådant..
Är det något annat Ni tycker jag skall ta upp på denna blogg, säg då till!!
Jag har ju inte några direkta intressen och jag kan tänka mig att det kan bli rätt trist att bara läsa om mig och mitt liv. Så som sagt har Ni förslag, hojta till. I bland känner ni mig bättre än jag själv kanske har jag någon dold talang som inte kommer fram?!

Nått mitt MÅL:)
Jippi, jag har nu äntligen nått mitt mål när det gäller min vikt. 67,6 kg!!
Så grattis Maria jag har varit så duktigt!
Ja har kämpat mig igenom med gråt och skratt och nu är jag där..
Hur bra är inte jag?!

BMI!
När jag vägde in mig första gången oktober-07 Då jag träffade läkare för att få en bedömning om operation eller ej vägde jag totalt 107 kg, kan Ni tänka Er 107 kg!
I februari-09 När jag vägde in mig för operation vägde jag 104,7 kg.
Så totalt från 107 kg är det ett minus på -39,4kg
Nästan 40 kg bort, tänk er 40 mjölkpaket eller 20 paket socker. Bär på det så får Ni se vilken tyngd det är..
Jag har inte mätt mig på länge med måttbandet men det skall bli lika intressant det.
Jag har omvandlat mitt BMI från 37,5 till 23,7

Vikt!
67,6kg
Ned -0,9 kg
Totalt från op dagen: - 36,1 kg
Mål= FRAMME

Puss,puss Maria

Livet går sin gilla gång!

Sitter här ensam med min kaffe kopp och bara myser..

Barnen har gått till skolan, gubben jobbar och jag sitter här och väntar in att min kropp skall vakna. Så härligt med dessa stillsamma morgnarna när man får vakna till alldeles ensam.Kroppen behöver tid att få vakna och jag låter den göra det utan stress då blir dagen som bäst. Hatar dessa dagarna då allt blir stressigt och jag fungerar inte varken i kroppen eller själen allt blir fel. Så tack för denna underbara morgon;)

Tjejfest!

I lördags hade min syster en kombinerad inflyttningsfest, födelsedagsfest. Vi hade så roligt, åt massa god mat och skrattade i flera timmar. Vi var i åldrarna 13 till 69 år så roligt när vi träffas i släkten och får tillfälle att dela våra liv. Vi var nog värre än ungdomsfester för i slutet såg det ut som vi hade haft värsta röjfesten, hahahh så vi gamlingar kan också leva ut...

Tackar Storasyster Kia för "Röjskivan" ser fram emot nästa hos Svägerskan Siv;)

Jobb?

Tyvärr måste jag väl säga..

Dåligt med jobb och inga svar får man från de jobb man sökt heller. Så på den fronten verkar det totalt dött! Men, jag får inte ge upp bara att skicka ansökningar och gärna flera "spontanansökningar" Sälja mig till allt och alla. Så kanske dyker det upp något till slut.

Det gäller att hålla modet uppe och försöka vinkla sitt sätt att söka på flera olika håll.

Tänk Positivt!

För din egen självkänslas skull är det viktigt att du fokuserar på varje framsteg du gör. Det är så lätt att vara fördömande mot sig själv och tycka att man inte kan, eller hela tiden misslyckas. Se upp med dina negativa tankar. Försök vända dem till positiv attityd istället.

Försök leva upp efter dessa ord så blir livet något lättare;)

Sug efter Socker!

Jag har fortfarande abstinens efter socker, det är inte lika ofta men det kommer då och då;(

Nu har det gått ett halvår och suget kommer i bland. Jag tar då och äter någon frukt eller lite russin, men vad min hjärna skulle vilja ha är GODIS!! Jag ser ett samband och det är när jag mår skit som detta sug kommer som värst och min "snuttefilt" är borta dvs. godiset.

Jag kan faktiskt tycka att det är riktigt tråkigt att inte få öppna min godis påse och vräka i mig av skiten. Givetvis är jag glad att jag inte kan det för då skulle jag ju inte ha detta lysande resultat i viktnedgången.. MEN godis är gott, punkt slut!!

Många frågor runt mat och Gastric bypass!

Det finns mycket intressant runt denna operation och många tror att man inte kan äta någonting i stort sett. Fortfarande är detta ingrepp dåligt informerat i samhället. Nu ser det helt olika ut för olika individer som gjort detta stora ingrepp. Man kan tåla olika saker, man kan bli ordentligt känslig för olika föda. Vissa är jätte känsliga för fett, socker,kött,grönsaker. En del har oturen och tål knappt någonting medans vissa kan äta allt!! Jag personligen har svårt med söta saker. Mat, äter jag vanlig husmanskost i lagom stora portioner och det är för mig ca 2-2½ dl mat. Jag äter flera gånger om dagen 7 ggr för att inte förlora så mycket i vikt och för att få kroppen att bibehålla lite näringsämnen. När man gjort denna op så får man besvär med att ta upp viktiga näringsämnen i kroppen.

På sjukhuset får man en strikt diet där allt fett/socker reduceras, men det säger jag: Min kropp verkligen skrek efter fett skulle inte jag har ätit som jag gör nu så skulle min mage/kropp ha varit i stort uppror. Jag tror att kroppen ger signaler om vad det behöver. För mig har detta varit en mycket intressant resa då jag har fått lära mig att tyda signalerna i min kropp och vad den kräver av mig. Nu för tiden vill jag ha massa färska frukter, grönsaker och mjölk. Innan op så drack jag inte mjölk och var jätte dålig på grönsaker, frukt. Men nu bara skriker kroppen efter dessa saker;) Så jag säger till alla: Ber din kropp efter något var lyhörd och lär dig lyssna till signalerna.

Vikten!

Den går ned men väldigt, väldigt lite åt gången.

Det är bra eftersom jag nu vill att vikten skall stanna så skönt att detta sköter sig själv.

Jag har nu kommit in ordentligt i rutiner när det gäller mat, drycken är det fortfarande lite svårt med. Så ja allt fungerar till stor belåtenhet.

Jag är mycket glad och stolt att jag tog beslutet att göra denna operation;)

Vikt: 68,5 kg

Ned: -0,3 kg

Totalt: -35,2 kg

Kvar till mål: +0,5 kg

Puss och kram hela dan;)

HÖSTEN ÄR HÄR OCH JAG MED DEN!!!

Hösten och dess underbara natur är nu här!

Skogarna lyser upp av dessa vackra färger. Jag går ut i skogen och passar på att njuta av den speciella doften som hösten bjuder på, nog är det härligt alltid när solen skiner. Sen kommer de där ruskiga höstdagarna då regnet bara öser ned och allt är blött och kallt. Men det tänker jag inte på i dag, inte en sån här vacker höst dag som i dag;)

I går em tog gubben och jag båten och for ut på en fiske tur, vi fick två gäddor en mindre som fick simma tillbaka och en lite större som hamna på min mammas middagsbord.

Vad innebär hösten för mig??

Hösten är en period i mitt liv då det mesta blir tungrott i sinnet, jag blir mer deppig och har svårt att hitta till skratten och det positiva i livet. Hösten som nalkas mot vintern drar med sig kylan som min kropp absolut inte tål, jag får mycket ondare och blir mera trött;( Just nu stökar min smärta i mina nerver i ansiktet rejält mycket. vet inte om det beror på inre stress eller om det bara skall vara så. Jag har svårt att sova tack vare att kroppen värker och jag vaknar konstant av att både fötter och händer domnar och jag får en stark obehaglig känsla i dem..

Gråter för det minsta lilla!

Jag lyssnade på en intervju av Mikael Nyqvist tror Ni inte jag grät en skvätt?! Eller som i morse jag tittade på morgon tv och såg en intervju med Thorsten Flinck, blev så oerhört berörd av att se honom så förstörd så borta i sina funderingar och värderingar men ändå så kunna ge en sån intervju där han kunde ge av sig själv. Jag har ju själv en far som var precis som honom, så många jobbiga tankar for upp i mitt huvud, det blev ett känslostarkt och gripande möte av mig själv i denna tv session som jag såg;(

Jag tänker mycket på min pappa just nu!

Jag saknar honom trots att han hade många svåra stunder i sitt liv som jag fick dela med honom, men trots detta var han min far och jag älskade honom. Han slutade ett alldeles för tidigt liv endast 59 år gammal men livet hade varit hårt mot honom., och kanske var det bäst för honom själv att sluta livet. Men , jag står själv kvar och vill ha honom vid min sida!

Lita på doktorn?!

Min yngsta son som är 13 år bröt sin fot förra sommaren-08. Han har haft ont i foten sedan dess. Så jag bokade ny tid till grabben och vi träffade på världens underbaraste gamla stofil till dr. Han skickade genast Joel till röntgen och lovad ringa så fort han fått besked, samma em ringer dr han säger att nu är röntgen gjord. Läkaren som kollade plåtarna hade bedömt att allt såg bra ut men det tyckte inte denna gamla dr han hade själv varit klinikchef på Danderyds ortopediska. Han ringde Nyk lasarett och ifråga satte plåtarna, de i Nyk kunde nu erkänna att nej det såg nog inte så bra ut!! Har Ni hört på dess make? Nej, de såg nog inte så bra ut....Hallå om jag nu inte hade turen att få denna gamla underbara dr som kunde sin sak, hade då min son fått nöja sig med att allt såg bra ut? Nu får han en remiss till ortopediska och utredning skall göras. Ja i bland undrar man vad som är fel i samhället:(

Jobbfronten:

Hur går det då att vara arbetslös? Det suger fortfarande om jag skall vara ärlig. Jag söker jobb och kollar saiter skickar spontan-ansökningar och står i.. Men ingen vill ha mig;( Inte just nu iaf. men jag skall inte ge upp, någon gång är det min tur att få någonting. Jag har en jobb-coach som är underbar hon stöttar och hjälper mig med att göra bra cv och personliga brev. I bland behöver jag bara få prata om någonting annat än jobb och hon tar sig tid och lyssnar ger mig bra råd för att stå ut i dessa arbetslösa tider!! Så jag rekommenderar alla att om de får erbjudande om coacher ta dem, nu har jag fått en genom mitt gamla jobb men arbetsförmedlingen har coacher att erbjuda:)

Vikten, för smal eller inte?

Nu börjar det verkligen att stanna upp min vikt. Är det bra eller dåligt?

Jag har nu fått höra på sista tiden att nu får du INTE gå ned mera i vikt, då blir du för smal.Det sätter sig i ansiktet. Visst ärligt så är det sant, men vill jag höra det?

Ja, visst någon gång kanske men det börjar bli tradigt från vissa, jag får höra att den och den tycker......bla,bla,bla.

Men jag måste inse att går jag ner mera så blir jag iaf. inte smalare om magen, för det som sitter där är massa onödig skinn. Om jag går ned mera i vikt så blir det ansikte, händer, bröst som drabbas och där behöver jag inte förlora mera vikt!! Så ja det är bra att min viktnedgång nu börjar ta stopp. Det sista kilot som är till mitt mål 68 kg tycks jag få kämpa lite för..Hihi inte en dag försent:)

Vikt:

68,8 kg

-0,2kg

Totalt -34,9 kg

Stora Varma kramar till Hela världen;)

ARBETSLÖSHETEN "SUGER" !!

Är det något tråkigt att gå hemma då och inte hitta något jobb?

Känna frustrationen att arbetsmarknaden inte är så tipp topp just nu;(

Det enda jag kan finna tröst i är att jag inte är ensam (Om det nu är någon tröst)

Men jag får säga som min syster sa till mig i dag "Det är bara att gilla läget" och som vi också sa under samtalet det är inget man gör med glada miner!!

Vad gör jag då här hemma?

Jag har fått för mig att rensa ur hela vår lägenhet och då menar jag varenda byrå,garderob,förråd och skåp som finns. Det tar tid det tror man inte men jag har nu hållt på i ett par veckor och tycker inte att jag kommer någon vart;( Värst blir det nog när jag kommer till köket, där finns det massa onödiga saker och det mesta är bara omkringslängt i skåpen. Men nu ska det bli andra bullar här;)

Men när kroppen tar slut så sätter jag min dator och rensar på den, har massa foton som hamnat än här än där på datorn som nu skall ordnas upp i olika mappar..

Så nog har jag att göra alltid!

Min yngsta son Joel är hemma från skolan han är genomförkyld!! Roligt att alla reagerar och utbrister HJÄLP SVININFLUENSAN!!!!!! Men man kan faktiskt vara förkyld också utan att det är det.. Han har fått äta alvedon och hostmedicin i ett par dagar nu och är på tillbaka gång, men han har känt sig rejält ynklig min lilla grabb (Lilla och lilla 13 år men min minsting)

Min kropp känner sig ynklig!

Jag har ju min skit fibromyalgi som ständigt vill göra sig påmind och nu är det inte roligt i kroppen, det bränner, värker och vandrar runt. Mitt humör är i botten och allt känns rejält tungt. Men det är bara att bita ihop och gå vidare försöka att tränga undan smärtan och försöka se det positiva runt omkring mig.. Och jag lovar jag försöker och det funkar lite granna;)

MIN VIKT!!!

Ja den är positiv, den går sakta men säkert neråt och jag känner mig helnöjd. Jag är glad och stolt att jag vågade att ta detta stora steg i mitt liv och göra detta stora ingrepp i min kropp. Denna operation har givit mig mycket, min kropp är mycket lättare och det känns tipp, topp efter mycket om och men. Allt har inte gått smärtfritt men det har flutit på och jag är nöjd.

Det som grusar det hela är ju detta med allt löst skinn som jag tjatar om, det är väl ett sätt för mig att bearbeta detta och inse att jag får försöka leva med det iaf. i dagens läge. Men jag tappar inte tron och hoppet på att en lösning kommer inom sin framtid..Kanske vinner man på lotto och har råd att bekosta detta själv, behöver ju typ bara mellan 40-80 tusen;)

Resultat:

Vikt: 69 kg

Nedgång denna vecka: -0,4kg

Totalt: -34,7 kg

Kvar till mål: +1 kg

Ha det gott;) Kramar Maria

Fet och glad, smal och sur????

Min yngsta son och jag råkade i luven på varandra en dag förra veckan. Vi diskuterade en sak fram och tillbaka, plötsligt utbrister han:

-Vad är det med dig? Sen du blivit smal har du blivit så sur, du var gladare när du var tjock!!

Nu har jag gått och funderat på hur detta ligger till egentligen, är det så?

Är man gladare som kraftig?

Jag har kommit fram till olika beslut och det finns nog inget som är rätt eller fel i mina funderingar. En tanke är att när man går ned i vikt så här drastiskt så har jag fått massa brister på näringsämnen vilket gör mig mera trött därav surhet. Eller när man var kraftig så måste man hävda sig på någotvis och var man "rund och go" så passar man in i alla lägen. Eller så när man gör denna viktresa på kort stund så är det mycket känslor rent psykisk som måste bearbetas och det har jag inte riktigt hunnit med. Vad som är tokigt är att sjukvården icke har ställt upp med stöttning efter operationen på den psykiska delen. Vi gastric bypass opererade i Nyköping skulle faktiskt behöva mera stöttning från sjukvården både före och efter. Det skulle finnas grupper inom sjukvården som kan det här med den medicinska biten. Nyköpings opererade har en egen viktgrupp 1 ggr/månad som jag går på med det är inte samma sak. Jag tycker sjukvården skulle ställa upp mera. Nog snackat om detta men jag fick mig en tankeställare, så nu försöker jag hitta tillbaka till "Gamla glada Maria igen"

Barnen har börjat skolan igen, Mathe fick ett guldschema går bara tre dagar i veckan han är så nöjd. Joel har börjat sjuan och ny skola och peppar, peppar ta i trä första veckan har gått bra;)Jag fick höra något tråkigt ang, skolan Joel går på att det är så mycket indragningar på de barn som behöver mycket stöd. Det är helt sjukt, de har fått gå ur vissa grupper för att de finns inte lärare, men herregud barnen behöver ju sin utb. det finns vissa som måste fixa sina betyg nu inför gymnasiet och pang så blir de utkastade ut "hjälp grupperna" Det gör mig mycket upprörd, vart skall detta sluta med våra ungdomar som har det svårt i skolvärlden?? Jag blir mörkrädd!!

En annan sak som jag vill uppmana alla föräldrar till: "Ha samarbete med andra föräldrar när det gäller era barn" Som oftast så umgås ju barn i större gäng eller med någon "Bästis" kompis. Ha kontakt med varandra Ni föräldrar, ha koll på barnen och försök att ha en god kontakt med barn och föräldrar. Man skall kunna vara öppna och ärliga med varandra som föräldrar för att ungarna ska få en trygg miljö. Vi måste som föräldrar visa att vi bryr oss, jag brukar säga till mina barn att "Jag är som en finne på deras bak" de blir inte av med mig. Jag har råkat på föräldrar som inte bryr sig om sina barn, ringer man dem blir de sura och lägger över all skuld på andras barn. Som förälder måste man se igenom sina barn, man kan inte glorifiera dem alla gånger. Man måste vara medveten om att barnen växer upp och tänjer sina gränser både hit och dit med sina vänner, ha koll och finns där för dem och visa att NI bryr Er. Vi får inte glömma att ge våra barn både ris och ROS. Men viktigast av allt tryggheten skall alltid finnas där;)

Viktresultat:

Vikt: 69,4 kg

Minskat: -1,1kg

Totalt: -34,3 kg

Kvar till målvikt (68kg):+ 1,4 kg

BMI: 24,3 Äntligen under överviktsgränsen..

Ha det gott och kramiz till ER alla:)